– Det handlar om värdighet

Lugnare nätter, färre trycksår och mer tid för omvårdnad. Lovisenberg har sett tydliga fördelar efter att ha börjat använda sensorn DignaCare, som larmar personalen när en åtgärd behövs.
– Det här är inte teknik för teknikens skull. Det är teknik som skapar värde för människor»
Det säger Torbjørn Smidt, chef för digitalisering och innovation vid Lovisenberg, om DignaCare-sensorn de har tatt i bruk på särskilt boende i Oslo.
Mellan 50 och 70 procent av de boende på norska särskilt boende lider av inkontinensinkontinens Ufrivillig tap av kontroll over blæren og/eller tarmen. / Ofrivillig förlust av kontroll över blåsan och/eller tarmarna.. DignaCare-sensoren mäter fukt och temperatur i inkontinensskydd och larmar personalen när det är dags för ett byte.
– Tekniken är utformad för at säkerställa att ingen blir liggande i blöta produkter. Det handler både om värdighet och om att minska risken för sår och infeksjoner , sägar Smidt.
CTA: En mer värdig vård: Hur DignaCare fungerar
Färre inspektioner leder til lungare boende
– Färre onödiga kontroller minskar belastningen på våra boende och leder till bättre nattsömn, säger Martin Veland, VD för Lovisenberg Omsorg.
– Personalen säger att färre uppvaknanden gör de boaende lugnare, fortsätter han.
På Lovisenberg har boende på särskild boende som behöver övervakning av inkontinens i genomsnitt sluppit tre rutinkontroller per natt efter införandet av DignaCare. Veland förklarar vidare att beslutet att använda sensorn fattas av den boende och dennes anhöriga, och att en professionell bedömning också görs.
– Vi ser at korrekt användning av sådan teknik leder till förbättrad livskvalitet och er till stor nytta for såväl boende och anhöriga som personal, säger Veland.

Mindre hudsår
Lovisenberg har goda erfarenheter av ett mer målinrikat arbedssätt vid hantering av inkontinens. Personalen upplever att sensorna gör det lättare att ge vård vid behov och minskar lånvarig exponering för fukt, vilket kan bidra til hudproblem och infektioner.
– Rapporerna omfattar fall av trycksår som tidligare var svårbehandlade men som nu har läkt. Läkere har också börjat förkriva sensorn som en del av sårbehandlingen, säger Smidt.
Samtidigt har alla särskilt boaende slutat använda inlägg och dubbla blöjor, vilket kan öka risken för sår och infektioner.
En mer heltäckande digital tilsyn
Lovisenbergs utvärdering av 122 boende visar at DignaCare sammantaget frigör rundt 63 timmar per dygn: 30 timmar för nattrundor, 22 timmar for byte av inkontinensskydd och 11 timmar för byte av sängkläder
– Detta motsvarar om lag 12,5 heltidstjänster vid särskilt boende som kan omfördelas til andra hälso- och sjukvårdsuppgifter, säger Smidt.
Beräkningarna baseras på en för- och eftermätning av samma 122 invånare, där behovet av tillsyns- och vårdåtgärder registrerades under tre dagar före och tre dagar efter introduktionen av DignaCare. Vinsterna baseras alltså på observerade förändringar i faktisk praktik för samma grupp av invånare, och inte på teoretiska uppskattningar eller jämförelse med andra invånare.
Smith påpekar att boende på äldreboenden har mer komplexa behov än tidigare, och att nattarbete är krävande.
– Vi har varit mycket tydliga med att syftet med att introducera DignaCare är att höja kvaliteten – inte för att minska kostnaderna.
Natt personalen säger bland annat att de får mer tid att vara med rastlösa invånare när de inte behöver lägga lika mycket tid på rutinbaserade uppgifter.
– Tillsammans med ett digitalt patientmeddelandesystem möjliggör sensorn från DignaCare en mer fullfjädrad digital tillsyn med ökad säkerhet, färre onödiga störningar och en mer målinriktad uppföljning av den enskilde invånaren, säger Smidt.
Anhöriga är också positiva till lösningen.
– I dialog med anhöriga har flera personer uttryckt tryggheten i att veta att mamma eller pappa inte kommer att lämnas med en blöt blöja. Andra påpekar att den boende har mindre urin, färre läckor och att den boende kan sova mer ostört.

Bra träning och uppföljning
Samtidigt visar erfarenheterna från Lovisenberg att god utbildning, tydlig ledning och näruppföljning har varit avgörande för framgång.
– Det måste stå klart varför vi gör detta, och medarbetarna måste vara säkra på hur lösningen kommer att användas. Ett nära samarbete med Senscom har varit viktigt, påpekar Smidt.
Han berättar att de använder data från DignaCare-plattformen för att följa upp hur lösningen fungerar i praktiken –, till exempel hur många sensorer som slängs, eller om det tar för lång tid från det att en avisering kommer tills den hanteras. Detta ger värdefull insikt som bidrar till ständiga förbättringar.
För Lovisenberg har målet alltid varit bättre kvalitet i tjänsterna och mer tid för vård.
– Denna teknik hjälper oss att stärka kvaliteten på våra tjänster och livskvaliteten för den enskilde invånaren. Det viktigaste kommer alltid att vara vad vi uppnår för de boende och deras anhöriga.