En avdelningschef berättar
Siri H. Christiansen går så snabbt i korridorerna att andra måste småspringa för att hänga med. Skylten med texten “Avdelningschef på Hovseterhjemmet” har suttit på uniformen i 21 år. Hon ansvarar för cirka 70 hel- och deltidsanställda och 24 boende, och hon hanterar allt från anhöriga till sjuksköterskestudenter med det varma lugn som bara erfarenhet kan ge.
«Jag började här som vårdassistent 1993 och blev färdigutbildad sjuksköterska 1999, och min hjärtefråga är geriatri, berättar Siri. “Under de år jag har arbetat med detta har det märkts en tydlig trend. De som kommer hit till oss är äldre, har betydligt fler diagnoser, mer specifika demensdiagnoser och nästan alla måste tyvärr använda inkontinensprodukterInkontinensprodukter Bleier og innlegg. i en eller annan form.»
«Jag brinner för att öka värdigheten genom individbaserade omsorgsåtgärder för våra boende.»
Siri H. Christensen
När Siri blev presenterad för möjligheten att använda larm på inkontinensprodukterna satte hon samman en projektgrupp. Personerna fick själva välja om de ville vara med och det blev ett engagerat gäng. «Jag är stolt över att kunna säga att min projektgrupp har bidragit till vidareutvecklingen av DignaCare-lösningen. Vi var med som pilotpartner redan på ett tidigt stadium och har kommit med värdefulla inspel så att lösningen kunnat vidareutvecklas till den det är i dag. Innan projektet startade gjorde projektgruppen också en grundlig etisk genomgång, utöver att vi gjorde en riskanalys.»
«I dag är inkontinenssensorn en naturlig del av vardagen på avdelningen på Hovseterhjemmet. Vi gör en bedömning av varje ny boende som kommer till oss för att se om det här är en lösning som passar dem. Av 24 boende har mellan 19 och 20 personer inkontinensinkontinens Ufrivillig tap av kontroll over blæren og/eller tarmen. / Ofrivillig förlust av kontroll över blåsan och/eller tarmarna. i någon grad. Processen går till så att vi ber om ett skriftligt samtycke från de anhöriga innan den boende börjar använda DignaCare-sensorn. Nu efter två års erfarenhet ser jag hur en liten sensor både kan förbättra hälsan för de boende och arbetsrutinerna och arbetsmiljön för oss», säger Siri.
Som avdelningschef är Siri ofta i kontakt med anhöriga som ofta blir överraskade över vad som händer med deras föräldrar när de åldras.
«För det första är ämnet inkontinens tabubelagt och väldigt privat för de flesta. För det andra har många anhöriga ingen större erfarenhet av vad som händer när kroppen åldras. Vissa anhöriga har märkt av problematiken hemma genom att föräldrarna har varit oroliga på nätterna och vandrat runt. De har också märkt av läckageproblematiken för att sängen och andra möbler har blivit våta. Boende som är klara i huvudet tycker det är tråkigt att de inte kan kontrollera urin och avföring och många säger att det är som att bli barn igen.»
«Inom äldreomsorgen har man tidigare löst det så att nattpersonalen på rutin och autopilot kontrollerat de boende tre gånger per natt för att se om det behövs byte eller omvårdnad. Det har medfört att de boende väckts onödigt ofta. Vår erfarenhet är att avbruten sömn påverkar de boende negativt. Att de blev väckta medförde onödig nattlig oro, som yttrade sig både verbalt och motoriskt, vilket i sin tur ledde till att de väckte andra boende. Nu är det som en ny värld. Nattpersonalen får ett diskret meddelande i en app och byter vid behov. Det innebär att bytena har anpassats till de boendes individuella behov. Larmen till mina anställda anpassas till de enskilda boendes situation. Att vi inte behöver byta sängkläder lika ofta har också medfört att det i många fall bara behövs en anställd i stället för två när det ska bytas. Att bytena anpassas till de boendes behov gör att vi kan ta hand om de enskilda personerna så att vi kan förebygga sår och hudproblem, plus att vi minskar risken för urinvägsinfektioner. Den kanske viktigaste faktorn för mig är att de boende kan få en bättre nattsömn. Det handlar om värdighet. Vi kan nu enklare anpassa inkontinensprodukterna så att de boende får en bättre vardag.»
«Det blir bättre kvalitet på vården eftersom alla får byta skydd direkt när det behövs, det blir färre byten av sängkläder och läckage till tyg och stolar/soffor. Bättre sömn medför att de boende fungerar bättre kognitivt på dagarna. Sammantaget frigör detta tid för mitt team så att de kan utföra andra arbetsuppgifter.»
Siri lyfter fram två historier som har gjort intryck på henne: «En boende hos oss kände mycket oro och ångest när vi skulle sköta om henne och byta skydd. Ofta behövde vi också byta sängkläder flera gånger per natt. Det var mycket ångestproblematik och hon ropade så att hon väckte andra boende. Tack vare sensorn kunde vi minska ner antalet byten till ett per natt. Det gav henne bättre nätter och sammanhängande vila, vilket ledde till att även hennes dagar blev bättre.»
«En annan boende hos oss är klar i huvudet och var medveten om att hon hade inkontinens och upplevde att andra boende sa att det luktade om henne. Tyvärr märkte hon inte, precis som många andra, att det blev vått. För henne blev det här väldigt skamfyllt. Hon ville inte längre vara med på sociala aktiviteter och drog sig undan. Sensorn gjorde att hon kände sig trygg med att bytena hanterades direkt, hon bekymrade sig inte för lukten och blev en av våra mest sociala boende. Dessutom fick vi ordning på hennes tendens att få sår och de försvann helt.»
«Inkontinens är en utbredd utmaning hos äldre som medför mycket frustration och skam över att inte kunna sköta toalettbesöken själv. Jag brinner för att kunna göra vardagen enklare för mina kollegor och att de boende får mer värdighet genom individbaserade omsorgsåtgärder. När andra frågar mig om jag hade använt denna lösning för mina egna föräldrar kan jag med övertygelse svara ja», avslutar Siri H. Christiansen.