«Jag tyckte att det bara var positivt när avdelningschefen på Hovseterhjemmet kontaktade mig och frågade om vi som släktingar var villiga att mamma skulle använda en inkontinenssensor. Förfrågan kom när mamma tappade lite nattsömn och en rutinmässig skift gjordes, men kontrollerade också om hon behövde ett skift på grund av hennes inkontinent. Mamma är väldigt orörlig, och skiftet krävde mycket av både henne och personalen. Nu vet jag att mamma alltid byts och vårdas när det finns ett behov och hon kan sova hela natten om ingen förändring behövs. Det är också bra att veta att hon inte sitter eller ligger med våta blöjor på många timmar, vilket i sin tur kan leda till urinvägsinfektion. Eftersom mamma kämpar med ord vet jag att en “sensorassistent” hjälper henne att tala ut, så då känner vi som släktingar oss säkra på att mamma har det bra», säger dotter Siri.